Träning en viktig del av livet!

Träning och god fysisk (och psykisk) förmåga är en förutsättning för att kunna bestiga berg. Nu har jag inte helt plötsligt kommit på att jag ska börja träna för att jag ska bestiga Kilimanjaro, utan snarare tvärt om. Jag har äntligen fått ett mål och en nytta med min träning.

Som liten kille var jag i ärlighetens namn ganska lat. Jag tog gärna en genväg i Hellgrenshagens 2,5 kilometersspår när man blev tvingad till terränglöpning på gymnastiken eller på fotbollsträningen och jag maskade gärna när vi körde den berömda idioten.  Någon gång på högstadiet hände emellertid något. Jag styrde upp kosten och började bli allt mer intresserad av styrketräning eller "att lyfta skrot" som det hette på den tiden. En stor del i detta har definitivt min far som redan på 80-talet regelbundet besökte gym och prenumererade på tidningen "Bodybuilding och Kraftsport" som sedan bytte namn till "B&K" och numera heter "Body". I pappas bokhylla låg ett antal årsupplagor av dessa litterära mästerverk där man kunde läsa om allt från hur man tränade bröst till hur man fick tvärribbor på främre benmusklerna. Tidningen beskrev inte enbart hur man skulle utföra diverse övningar utan gav även kostråd och marknadsförde kosttillskott. Självklart blev man inspirerad av de brun-utan-sol-gula männen i minimala kalsonger som hade gigantiska muskler och alltid ( i alla fall på alla bilderna) omgav sig av likaledes vältränade tjejer i minimala bikinis.

Jag fann snabbt att pappas skivstång och hemmaträningsbänk inte skulle räcka långt om man ville bli som killarna i tidningen så jag önskade mig ett gymkort i födelsedagspresent på min 15-årsdag. Min önskan slog in och jag fick ett 10 gångs klippkort på ett av stadens nyöppnade gym. Jag var överlycklig och fullt övertygad om att jag skulle vara riktigt vältränad och ha byggt upp en god fysik efter att ha utnyttjat alla tio gångerna. Ack vad jag bedrog mig. Min besvikelse var stor och jag bestämde mig för att byta gym, för det var säkert där felet låg. Min kompis Andreas och jag köpte då var sitt 3 månaderskort på stadens byggargym nummer 1, Casall. Vi drog igång med träningen och kände oss inspirerade, vi förde träningsdagbok, satte upp mål och köpte proteinpulver, men vi, eller framförallt jag blev återigen besviken. Det visade sig att mitt mål att gå upp 5 kilo muskler och öka bicepsmåttet med 5 cm inte infriades på 3 månader. Man kan ju såhär i efterhand undra hur tusan man tänkte när man satte upp dessa mål men de kändes av någon anledning högst realistiska då. Trots att jag inte var i närheten av att infria mina mål så fortsatte jag att träna styrketräning och nu har det gått hissnande 19 år sedan jag för första gången tog mina första stapplande steg på gymmet i förd ett alldeles för stort linne och en flaska med sportdrycken Isostar som man trodde skulle göra underverk. Träning och en god kosthållning har allt sedan dess varit en stor del av mitt liv. Under många år tränade jag enbart styrketräning ( förutom diverse bollsporter) men på senare år har jag även kompletterat med en hel del kondition och förbränningsträning.

Mitt nuvarande träningsupplägg består varje vecka av 4-5  styrketräningspass av relativ tung karaktär. Det vill säga, 6-8 repetitioner per set och varje muskelgrupp tränas i 10-15 set. Styrketräningen sker vanligtvis tillsammans med min kompis Zoran, mer känd som Mr Biceps. Fördelen att träna med en träningspartner är att man kan pressa sig lite ytterligare och få hjälp med de sista repetitioner som annars skulle vara omöjliga.

Förutom styrketräningen så blir det även en del konditionsträning. Jag siktar på att köra 4-5 konditionspass i veckan fram till bestigningen av Kilimanjaro och här varierar jag allt från korta backintervallpass med blodsmak i munnen till lugnare löpning över en längre tid. Jag siktar även på att en gång i veckan genomföra ett maxlopp på 10 km där jag tar ut mig allt jag har. Detta gör jag definitivt inte för att det är angenämt utan för att det på ett bra sätt ger svart på vitt om jag har förbättrat mig från vecka till vecka. Jag försöker att ha minst en dag varje vecka då jag vilar helt från träning.

Träning är en viktig del av mitt liv och det har kommit att bli ett naturligt inslag i vardagen. När man läser ovanstående text ser det lätt ut som att jag inte gör något annat än tränar och att det tar mycket tid i anspråk, visst tar det en del tid men istället för att åka hem och slänga sig i soffan framför TV:n sticker jag en sväng till gymmet. Någon klok person har sagt " Om du inte sätter av tid för träning så kommer du snart att få sätta av tid för sjukdom istället". Det är kloka ord och min mening är att gemene man rör på sig alldeles för lite och att  svenska folket skulle må bra av mer fysisk aktivitet.

Nu har mitt träningsintresse inte enbart gett mig en och annan muskel och god grundkondition, det har även gett mig det bästa av allt, nämligen min fru! En vacker morgon stod hon framför mig på ett Bodypump pass på World Class i Linköping. Det slumpade sig så väl att vi var tvungna att dela vikter på en del övningar och på den vägen är det. Att hon stod framför mig och jag ogenerat fick möjlighet att beskåda henne utföra marklyft, frivändningar, bicepscurls och mycket annat under 60 minuter var onekligen en lyckoträff!